Säsongsavslutning
Får bli till att ta nya tag nästa år om allt är återställt då. Sköt om er!
//Henke Bäck
Dackefejden
Det är dock inte värre än att de kan fortsätta till SS 5, men där får det inte starta då alla rutor inte längre finns kvar på bilen. Enligt Morgan skall det inte vara några problem att rikta vagnen men det känns naturligtvis tråkigt med ännu en tävling som teamet bryter när man ligger riktigt bra till i klassen.
//Henke Bäck
Rallydag med Karlskrona AK
Sagt och gjort - den 6: e juni bokades in för ändamålet och en sträcka letades upp för att bjuda på en "autentisk upplevelse i tävlingsbil". Förutom att åka rallybil fick de församlade även möjligheten att provköra folkracebilar på klubbens bana i Törneryd.
Efter det att sponsorerna var mätta och belåtna, dels av en god buffé samt givetvis även mycket bilåkande, så fick de förare som var på plats bjuda sina egna sponsorer samt nära och kära på en tur i skogarna utanför Brömsebro.
Jag skulle, som jag tidigare nämnt, egentligen varit i Säffle och åkt en deltävling i Sverigeserien men de planerna spolierades efter lite kel med en sten i SSR.
Så det fick helt enkelt lov att bli lite fotografering av klubbkamraterna i stället. Håller ni muspekaren över respektive foto får ni lite information om vem/vad som har förevigats, enjoy...



































*Pust* Det blev en hel del bilder att skriva texter till, men vad gör man inte för att amatörjournalistiken skall kunna härja fritt i alla mediaformer. Nu får det bli rast vila på stället för undertecknads del. Ni får ha det bra och ses eller hörs vi inte framöver så önskar jag er en riktigt trevlig midsommar. Tack och bock!
//Henke Bäck (som svär ve och förbannelse över en marginaljusterare som inte vill fungera - skitblogg)
Tävlingsrapport Rojarundan
Förare: Mathias "Benke" Bengtsson
Förarklass: A-förare
Bil: Mitsubishi Lancer Evo VII
Bilklass: 4WD Gr A/N <2001cc
Denna tävling skulle egentligen jag och Morgan ha åkt eftersom den ingick i DM för Småland samt Sydsvenska Rallycupen. Av de planerna blev dock intet då Volvon blev ordentligt stukad i samband med vår avåkning i SSR förrförra helgen.
Då rally är en trivsam syssla så började jag så smått fundera på att ta mig upp till skogarna runt Fagerhult för att kika på tävlingen istället för att delta - men den planen höll bara i sig fram till måndag morgon då ett SMS från Benke dyker upp i telefonen med en förfrågan om hjälp med pappershanteringen i hans japanska sportvagn.
- Ja tack, blev svaret då man självfallet vill vara med och flytta lite grus om helgerna - speciellt om det är turbo och fyrhjulsdrift som erbjuds för ändamålet.

SS 1 Pikaböl 1 4,43 km Tid på SS: 2.56,8 min
Dagens första sträcka upplever vi som något bökig och rytmen vill inte riktigt infinna sig i vare sig körning eller läsning. Benke får lite hicka då vi kommer något för långt till höger över ett lyft och hamnar farligt nära en sten i kanten - jag är mer intresserad av mina papper och missar den krisen (?).
Till målet på sträckan kommer vi hur som helst och tiden räcker till en femteplats av de elva jeepar som kom till start i klassen denna soliga lördag.
SS 2 Göshult 1 8,00 km Tid på SS: 5.20,6 min
Betydligt mer utrymme för bilen på denna sträcka och genast känns allting bättre. Inga konstigheter under färden mot mål och vi kan konstatera att vi mäktar med en fjärde tid i klassen.
SERVICE 1 - Inga problem med vare sig bil eller besättning så servicechefen Jocke med praktikant/assistent Hasse "Kräbbleboda" Johansson behöver i princip inte göra någonting.
SS 3 Måketorp 1 5,80 km Tid på SS: 4.02,9 min
Återigen en lite knixigare sträcka som vi till vårt förtret lyckas punktera vänster framhjul på. Som väl är så är det bara en dryg halvkilometer kvar till målet så vi tappar inte särskilt mycket tid på den incidenten. Därmed noterar vi ännu en fjärde tid i klassen på sträckan.
Desto mer äventyrligt blir det när vi skall byta hjulet och jag konstaterar att hylsan till hjulbultarna är för stor - det fick bli till att stoppa första bästa medtävlande och låna en hylsa av mer kompatibel storlek. Ett stort tack till Torbjörn Gunnarsson och Roger Clausson för den vänligheten - utan trevligt folk från Tomelilla så hade vi inte fått bort det hjulet.
Nåväl, dit med hjulet igen och medan Benke skruvar fast alla bultarna så skall jag vara duktig och lasta in det punkterade hjulet i bagaget, men det bär sig inte bättre än att bilen tippar ned från domkraften när jag utför själva ilastningen. Som tur var så hade Benke fått dit två hjulbultar så bilen höll sig åtminstone "på hjulen".
*Pust* Nu var det mycket på en gång, är det inte service snart? - jo, det är det...
SERVICE 2 - Vad gör man om man punkterat ett däck? Jo, man lägger givetvis på nya ostar runt om istället. Lägg till detta en skvätt bränsle och sen är man på G igen.
SS 4 Pikaböl 2 4,43 km Tid på SS: 2.53,4 min
Nya däck som sagt: Benke hade inte lagt på nya sulor på bilen sedan Karlskronapokalen i juni förra året så det var med andra ord i princip ett år sedan han hade känt på "färskt" grepp. Men nu jädrar i min låda bet det bra i backen och Benke kunde smått förbluffad konstatera att vi knappt hade haft sladd inne på sträckan.
Tredje tid på SS 4 som även hade gått som SS 1 blev den bästa sträckplaceringen hittills under dagen. I målet på denna SS pratades det i något förvirrade ordalag om en bil som låg inne på sträckan och läckte bensin, men vi hade i vilket fall som helst inte sett något så vi tuffade vidare mot SS 5.
SS 5 Göshult 2 8,00 km Tid på SS: 5.15,3 min
Här tog det däremot stopp redan innan start då det faktiskt låg en bil på sträckan och läckte soppa. Rickie Borgström för dagen assisterad av Andreas Söderström hade tyvärr gjort ett varv eller två ut i spenaten och det krävdes lite åtgärder för att få stopp på bränsleläckaget. Rickie och Andreas hade som väl var klarat sig bra och tävlingen kunde efter en dryg halvtimmes uppehåll rulla vidare.
Benke och jag sköter oss inne på sträckan och putsar vår tid från första varvet med 5,3 sekunder, men det räcker ändå "bara" till ytterligare en fjärde tid på sträckan.
SERVICE 3 - Ett nytt diffprogram matas in i japanskan för att få åkningen att flyta på än bättre på dagens sista special.
SS 6 Måketorp 2 5,80 km Tid på SS: 3.58,6 min
När vi kommer i mål på den sjätte sträckan kan vi bara konstatera att det nya diffprogrammet inte gjorde någon direkt märkbar skillnad på bilens uppförande. Tredje plats i klassen på sträckan och då även i tävlingen sätter p för dagens äventyr i Smålandsskogarna.
Totaltid: 24.27,6 min
Summering: Tredje plats totalt i tävlingen är ett fullt godkänt resultat enligt både Benke och mig. Eftersom jag bara har åkt med honom en tävling tidigare (Silverratten 2008, tävlingsrapport finns HÄR) och dessutom var den femte co-drivern han hade med sig för året så måste vi båda vara mer än nöjda med resultatet denna dag. För er som undrar så kan jag meddela att det är störtfränt att åka fyrkrafs med överladdning - det borde alla få prova på någon gång i livet.
Vad händer då framöver? Hade onekligen hoppats på att få fara till Värmland nästa helg för att åka Lars-Erik Torph Memorial i Säffle men vi hinner inte få bilen klar i tid så den tävlingen i Sverigeserien får Morgan och jag tyvärr lov att stå över.
I brist på bilåkande kanske man skulle klistra ihop en folkdräkt och ge sig ut på ett lämpligt torg för att vifta lite med fanan på lördag. Blir man trött av allt nationaldagsfirande så får man gå och lägga sig i tid så att man orkar gå och rösta på söndag - då är det val till Europaparlamentet, vare sig ni vill det eller ej. Tror nog att Benke och japanskan skall få min röst - det är ett väldigt trivsamt par... :-)

Sköt om er kamrater så hörs vi av framöver!
//Henke Bäck
Tävlingsrapport South Swedish Rally
Förare: Morgan Eriksson
Förarklass: B-förare
Bil: Volvo 940
Bilklass: Volvo Original


South Swedish Rally eller SSR som det ofta benämns är den största tävlingen för året i Sverigeserien om man ser till upplägg och SS-längd. Efter en medioker insats i Skilling 500 helgen innan så var både Morgan och jag väldigt revanschsugna.
Anmälan och besiktning för Volvo Original genomfördes ungefär samtidigt som SM-åkarna avverkade tävlingens inledande två sträckor på fredagskvällen. Då vi inte skulle åka exakt samma bansträckning som "stora" SM så kastades vi inte in i leken förrän på lördagsmorgonen runt klockan nio (och då följaktligen på SS 3 som blev vår första specialsträcka i tävlingen).
SS 3 Hedenstorp 5,95 km Tid på SS: 3.38,0 min
Det är inte fel att komma igång tidigt på dagen och därmed minimera den nervösa väntetiden innan start. Morgan visade upp ett bra tempo i körningen redan från start och det gick hur fint som helst på den inledande specialen. Tiden blev den andra i klassen slagna med endast 3 tiondelar av Christoffer Zeijlon från Anderstorps RC i en Volvo 940. Här bör man nämna att Christoffer hade en vikarierande co-driver i form av sin pappa Rolf Andersson i högerstolen då ordinarie bisittare Henrik Andersson var ute med hunden - eller nått åt det hållet i alla fall :-)
SS 4 Åbjörnaboda 12,78 km Tid på SS: 7.36,4 min
Det är ofta mycket snabba sträckor som står på programmet då SSR skall avgöras och Åbjörnaboda är definitivt inget undantag från den regeln - det går bitvis ordentligt fort även med otrimmade vagnar. Vår uppladdning störs lite av att avgassystemet började läcka på vägen till sträckan och det brukar oftast resultera i bilen tappar ordentligt med kraft.
Familjeföretaget Zeijlon/Andersson får tyvärr kasta in handduken på denna sträcka efter att ha träffat en sten med bakvagnen i mycket hög fart (över 150 km/h) och det var tur att de inte träffade fler saker innan man fick hejd på framfarten.
Vi håller oss på vägen och förutom att motorn dog i ett vägskäl som "flög på oss" så var det inga problem på sträckan - tiden blir den bästa i klassen med 2,8 sekunder tillgodo på Anders Hjälmeby och Roger Sixtensson som blir klasstvåa i sin Volvo 940.
SS 5 Köp 6,42 km Tid på SS: 3.41,5 min
Den befarade effektförlusten verkar ha uteblivit och bilen kändes, bortsett från det väsande ljud som läckan orsakar, fullt frisk inne på SS 4 - så nu var det bara att gasa på igen.
Mycket bra tempo och ännu en sträckseger inkasseras, detta trots att jag blev en aning tveksam i läsningen ungefär i mitten på sträckan.
Där gick det ordentligt fort i en serie svängar och det kröp in ett tvivel i skallen rörande om jag låg rätt i noterna eller ej. Då farten är hög är det inte läge att gissa utan jag tog det säkra före det osäkra och bad Morgan bromsa i tid inför ett krön som dolde nästa kurva. Vi tog kurvan med lite lägre fart och jag kunde konstatera att jag inte var fullt så vilsen som jag misstänkte och tidstappet blev inte mer än någon sekund.

Service 1: Service längs vägen stod på programmet och vårt servicefolk gjorde en provisorisk lagning av läckan vid katalysatorn i förhoppning om att den skulle hålla den sträcka som återstod innan det blev dags för service inne i Ljungby.
SS 4 B Åbjörnaboda 2 12,78 km Tid på SS: 7.29,6 min
Som ni ser är det lite märklig ordning på sträckorna men det beror på att vi i Volvo Original var de enda som åkte Åbjörnaboda två gånger denna dag.
Vi var snabbast här första vändan så det kändes lite märkligt att vi förbättrade oss med nästan
sju sekunder den andra rundan - speciellt med tanke på att bromsarna började gå varma med fyra kilometer kvar av sträckan.
Några som förbättrade sig än mer var Hjälmeby och Sixtensson - de slår oss med en hel tiondel på sträckan.
Service 2: Nu hade servicepersonalen lånat lite delar av Christoffer Zeijlon (tack för hjälpen) och vi kunde äntligen fixa avgasläckaget på bilen. Lite stenar på den bitvis ordentligt sönderkörda SS 4 hade även åsamkat oss en halvtaskig hjulinställning så där fick det också bli lite justeringar. De 20 minuter som var avsatta för servicen rann iväg fort så det var inte allt för mycket tid att spela på innan allt var klart.
Efter fyra körda sträckor leder vi klassen med 14,6 sekunder före Hjälmeby/Sixtensson och på tredjeplatsen ytterligare 1,5 sekunder efter återfinner vi Kullingsekipaget Jimmy Wessbo med co-drivern Lars Johansson.
Det såg lovande ut inför eftermiddagen.
SS 6 Hamneda 11,22 km Tid på SS: 6.48,1 min
Lite kriser i åkningen på första sträckan efter lunch gör att jag vid ett par tillfällen får uppmana Morgan att lugna ned sig lite grann - det är många sträckor kvar att åka och en dikesvisit med påföljande punktering eller dylikt står inte direkt överst på önskelistan.
Trots den bitvis yviga åkningen går det fort även på denna SS och segermarginalen skrivs till 8,5 sekunder.
Sträcktvåa denna gång är två herrar från Dals MK, Kristoffer Karlsson och Lars Andersson, i ännu en Volvo 940. Här är ordet ännu ledande då Kristoffer och Lars i vintras totalskrotade sin nybyggda bil vid premiärkörningen i Munkfors. Att de biter ihop och kommer igen gör att jag önskar dem all framgång de kan få och att då se att de börjar få upp tempot igen gör mig riktigt glad - kom igen boys.
SS 7 Käskhult 9,29 km Tid på SS: 5.58,7 min
Anders Hjälmeby som fick se sig slagen med 10,4 sekunder på SS 6 frågar vad jag gett Morgan att äta - han åker i Anders tycke alldeles för fort. Visst var det lite väl mycket dans på ett par ställen på föregående sträcka, det kan jag intyga, men hade vi åkt snålt där hade det ju bara gått ännu fortare.
Nåväl, nog om snacket i TK-kön, hur gick det då på sträckan? Jo, det gick bra för vi kniper ytterligare en sträckseger med 4,4 sekunders marginal till mina kamrater från Dals MK. Lite tur hade vi dock då vi i en snabb höger tappar ut bakvagnen och för en stund är ordentligt utlämnade till högre makter. Morgan reder hur som helst ut situationen bra och vi tappar inte särskilt mycket tid på vårt besök i diket.
SS 8 Fagerhult 4,00 km Tid på SS: ...
Nedkortad sträcka som egentligen skulle ha varit 8,12 km lång. Tyvärr så finns det griniga människor som inte ens kan tänka sig att ha biltävlingar utanför sitt hus en enda gång per år - men, men - det är bara att flytta fram starten istället så bilarna får de dras med i vilket fall som helst, grattis till er!
Nu leder vi med stor marginal (33,3 sekunder) då Hjälmeby och Sixtensson bromsat på sig i ett vägskäl och tvingats backa lite på SS 7. Morgan är även han medveten om att vi har mycket tid till godo och bjuder därför på en mycket städad körning i inledningen av SS 8. Det känns därför extra bittert att behöva meddela att denna sträcka blir den sista för dagen för vår del.
I en vänster tre minus strax efter en gård i mitten på sträckan så driver vi ut lite på yttern och träffar en sten precis i kanten av vägen. Därefter kasar vi ännu längre ut på en äng och träffar i hög fart en solid sten med höger framhjul med sådan kraft att hjulet blir synligt inne i kupén vid mina fötter. Som om inte det räckte så studsar vi över nyss nämnda sten så att den träffar bilen ännu en gång och sliter bort ett stag till bakaxeln.
Det var den tävlingen det...



Summering: Ni som har läst tävlingsrapporten från Klappjakten för drygt tre veckor sedan känner igen scenariot med stenar och ängar. Tyvärr så får Morgan denna gång en liknande smäll i ryggen som jag ådrog mig vid den avåkningen. Kotkompression sa läkarna till mig den gången och Morgan uppvisade helt klart liknande symptom.
Han hade full känsel i ben och fötter och det var aldrig fråga om att tillkalla sjukvårdare akut - däremot så tog han det säkra före det osäkra och när sträckan var färdig för dagen så följde han med en ambulans in till sjukhuset i Ljungby för att få ryggen röntgad.
Medan Morgan far till Ljungby påbörjar vi arbetet med att försöka få upp bilen på släpet, det var med tanke på höger framhjuls placering inte helt lätt men det gick till slut och vi vill härmed rikta ett stort tack till alla som hjälpte oss med det.
Det lär nog ta en stund att få bilen körbar igen (lutar åt att skarva dit lite chassidetaljer) och när det åter blir dags för tävling kan bara tiden utvisa då Morgan först och främst måste bli frisk i ryggen igen. Läkarna kunde inte se några skador på kotorna så det verkar vara en kompression i mjukdelarna mellan kotorna som gör att han har ont (som amatördoktor Bäck i egenskap av expert på symptomen mycket riktigt förutspådde).
Vad som händer den närmaste tiden är osäkert men det ser i nuläget inte ut att bli någon start i Rojarundan som går av stapeln om knappt två veckor (30: e maj för att vara exakt).
Men vi lär väl i vilket fall som helst träffas på någon form av motorarrangemang de närmaste veckorna.
Sköt om er!
Tävlingsrapport Skilling 500
Förare: Morgan Eriksson
Förarklass: B-förare
Bil: Volvo 940
Bilklass: Volvo Original
Första tävlingen för året i distriktsmästerskapet i rally för Smålands bilsportförbund skulle avgöras i skogarna runt Smålandsstenar en blåsig lördag i maj. Morgan och några till (ingen nämnd ingen glömd) hade jobbat på ordentligt efter vårt naturbesök i Klappjakten två veckor tidigare så nu var 940: n redo för strid igen.
Tyvärr så är varken Morgan eller jag helt återställda i ryggen efter smällen så det fick bli lite "prov och försök" för att se hur det kändes att åka biltävling igen.
SS 1 Billarp 7,30 km Tid på SS: 4.51,5 min
Väldigt försiktig inledning och en mycket blygsam nionde tid i klassen av de sjutton som kom till start på den första sträckan för dagen var inte mycket att skriva hem om - men nu var vi åtminstone igång.
SS 2 Segerstad 1 5,40 km Tid på SS: 3.39,4 min
Ingen ljusning i sikte på denna sträcka heller. Vi mäktar bara med en tolfte tid i klassen och får stryk med hela 14,1 sekunder av Christoffer Zeijlon och Henrik Andersson som var snabbast med sin Volvo 940.
SS 3 Kulla 1 5,10 km Tid på SS: 3.35,8 min
Kanske något bättre körning men Morgan känner sig inte alls tillfreds med bilen och kan inte ta till sig noterna som han vill. Gossarna från Anderstorps RC är återigen snabbast och de piskar oss med 13,4 sekunder.
SERVICE 1 - En liten pyspunka på vänster framhjul upptäcks när vi svänger in på servicen. Den har vi inte känt av själva så det är inte där skon klämmer - men byta hjulet måste vi naturligtvis ändå göra.
SS 4 Stavås 5,90 km Tid på SS: 4.35,7 min
Generalmiss i ett vägskäl och lite backning på det samt en kortare visit på en åker gör att inte heller dagens fjärde sträcka får oss att bli ett dugg lyckligare. Tionde tid i klassen, slagna med 20,7 sekunder av de ständigt tempoglada herrarna Magnus Johansson och Jonas Bergman från Älmhults MK visar på att det är bättre att åka den väg som arrangören tänkt sig.
SS 5 Nennesmo 7,62 km Tid på SS: 4.57,9 min
Inga problem inne på sträckan och Morgan känner sig lite mer tillfreds med körningen. Visserligen tycker han inte att bromspunkterna hamnar där de borde men nu lyssnar han på noterna och det är ju ett klart fall framåt.
Åttonde tid i klassen är bästa noteringen för dagen och det känns som en strimma ljus visar sig i allt mörker.
SERVICE 2 - En betydligt gladare besättning rullar in på serviceplatsen för att få lite bränsle i bilen inför de två avslutande sträckorna. Nu fanns det hopp om att åtminstone få göra en godkänd sträcka denna dag och kanske även få in lite flyt i åkningen.
SS 6 Segerstad 2 5,40 km Tid på SS: 3.35,4 min
SS 2 ännu en gång stod närmast på programmet och nu märks det att Morgan börjar få lite förtroende för bilen. Vi förbättrar vår tid från första rundan med fyra sekunder och det räcker för att bli sexa i klassen på sträckan.
SS 7 Kulla 2 5,10 km Tid på SS: 3.27,4 min
Nu lossnar det ordentligt och det blir äntligen lite attack i körning. Att vi förbättrar vår tid från första varvet med hela 8,4 sekunder skvallrar om att vi inte hade alltför bråttom tidigare på dagen. Återigen sjätte bästa tid i klassen och trots att det fortfarande är en bra bit kvar upp till toppekipagen på sträckan (7,1 sekunder till Johansson/Bergman för att vara exakt) så är det faktum att vi börjar få tillbaka rytmen i åkningen det absolut viktigaste att ta med sig från tävlingarna denna dag.
Totaltid: 28.43,1 min
Summering: Slutplacering nio, av sjutton startande, är inget resultat som får oss att hoppa och jubla men det finns ändå en hel del positivt att ta med sig till kommande drabbningar. För det första så höll våra ryggar så pass bra att vi torde kunna åka på som vanligt. Kraschen som orsakade smärtan i kroppen sitter med all säkert även kvar i skallen, omedvetet eller ej, och att få komma runt en tävling utan att vara i spenaten och kasa är i vårt läge värt hur mycket som helst.
Morgan kommer sakta men säkert underfund med hur han skall hantera bilen och kan vi få åka igenom hela nästa tävling utan några större incidenter så tror jag nog att inkörningsproblemen försvinner helt.
Det var egentligen precis samma visa förra året då jag lotsade Rickie Borgström - även där infann sig inte den rätta känslan med en gång och Rickie var i princip färdig att sälja 940: n och plocka fram sin 240 igen, så det kändes tungt även för honom. Att byta bil är inte alltid enkelt även om de olika Volvomodellerna kan se lika ut vid en första anblick.
Nu lägger vi denna tävling bakom oss och blickar framåt mot kommande helg då det blir tävling med stort T igen. South Swedish Rally står på programmet och vi som embarkerar otrimmade fyrkantiga vagnar med driv där bak är välkomna att delta under lördagsetappen - det ser vi fram emot.
Vi syns i Ljungby...
//Henke Bäck
Tävlingsrapport Klappjakten
Förare: Morgan Eriksson
Förarklass: B-förare
Bil: Volvo 940
Bilklass: Volvo Original
Då var det äntligen dags att ta ut Morgans nybyggda Volvo 940 och lufta den på tävling. Skogarna runt Kisa väntade för en hel hög med Volvo Originalare som jagade poäng i Sverigeserien.
Tävlingen blev tyvärr inte alls vad vi hade hoppats på och varför vi känner så kan ni läsa nedan.




SS 1 Lindberget 7,95 km Tid på SS: 5.49,5 min
Premiär som sagt och det innebär i sin tur att man inte kan börja gasa precis hur som helst i början utan det kräver en viss inkörning innan man kan börja åka på max attack. Morgan verkade ändå komma överrens med bilen relativt snabbt och mot slutet av sträckan så hade han flyttat fram bromspunkterna en bra bit och det kändes hur stabilt som helst ombord.
Tiden var den femte bästa i klassen av de 27 ekipage som kom till start så betyget får bli "med beröm godkänt" för den insatsen.
SS 2 Kållemåla 7,65 km Tid på SS: ...
Morgan trivdes hur bra som helst med sin nya bil och körde mycket bra även på den andra sträckan - åtminstone de tre första kilometerna. Vi klarar en vänster som nöp vid en stickväg hur fint som helst (där var det extremt många som hade väldiga problem) men det hjälpte föga då vi efter en raka ytterligare 120 meter bort möter vårt Waterloo denna lördag.
Morgan får noten (en vänster 3 plus som gick ner över ett krön) i god tid och han säger sig ha uppfattat hur böjen såg ut men han missbedömer var ingången på kurvan är och blir därmed någon tiondel för sen i rattrörelsen.
Då det är en öppning i terrängen rakt fram med något som liknar en gammal telefonstolpe placerad i tangentens riktning så väljer han att inte försöka ta kurvan i diket, och därmed riskera att rulla eller än värre klippa stolpen rakt i sidan, utan löser det hela som man bör och släpper ut bilen på högersidan om stolpen istället.
Tyvärr så blir nedslaget när vi lämnar vägen och tar mark igen koncentrerat till höger framhjul och den kontakten med naturen gör att min rygg s.a.s. säckar ihop i stolen och det blir inte ett dugg bättre när vi några meter senare, efter att ha passerat stolpen river upp en jordfast sten med hasplåt och kylarbalk, för att sedan fortsätta över en tvärgående väg och så slutligen få stopp på ekipaget en bit bortanför den vägen - precis innan stängslet till en hage.
Stenen som var av en sådan kaliber att jag med nöd och näppe kunde ha omfamnat den stack nog inte upp med mer än en tredjedel ovanför marken - men det hindrade inte att den flög iväg runt 15-20 meter efter att vi träffat den med bilen - så tack gode gud för att det inte stod någon publik där den landade.
Både Morgan och jag får en rejäl smäll i ryggarna och jag tror aldrig att jag har tagit mig ur en tävlingsbil så kvickt innan. Det gjorde så j-la ont så jag var bara tvungen att få komma ut och försöka räta ut ryggen så snabbt det bara gick. Morgan klarade sig något bättre och kunde röra sig hyggligt normalt precis efter smällen - han blev dock allt stelare i både rygg och nacke vartefter dagen led mot sitt slut.
Summering: När man tar ut en nybyggd bil från garaget efter många timmars slit både dagar och nätter så önskar man sig att få åka en hel tävling utan några tekniska problem och därmed få ett kvitto på att allt fungerar som det är tänkt - och jodå, nog funkade bilen fint alltid.
Tempot styr man över själv och när man har tagit det medvetet lugnt för att kunna bekanta sig med bilen utan att ta några onödiga risker så känns det extra tungt att slå sönder grejerna redan efter blott en avklarad sträcka. Morgan var allt annat än nöjd med sig själv efter dagen men det är bara att bita ihop och ta nya tag - rallysporten är som den är och ibland far man av vägen, då hjälper det inte att man hade ställt in sig på att ta det lugnt och försiktigt.
Vi får rikta in oss på lite läkarbesök i början av veckan för att få någon form av utlåtande om hur illa det har tagit på kroppen. Morgan kände sig ordentligt stel i nacken på söndagsmorgonen och var inte heller helt bra i ryggen.
Tack vare HANS-skyddet så känner jag ingenting i nacken men ryggen är det desto sämre med. Tror nog att jag fått en lättare kompression på kotorna i ländryggen - men det kändes faktiskt något bättre när jag gick upp på morgonen så förhoppningsvis är det inget som blir bestående utan det bör försvinna om en vecka eller två.
Hur gick det då med bilen? Tja, tittar man på den och bara funderar över plåt och lack så ser den hur hel som helst ut, bortsett då från att rambenet höger fram behöver lite kärlek från en riktbänk. Tittar man däremot under bilen och i motorrummet så är det inte en lika trevlig syn.
Stenen är givetvis den som har gjort mest åverkan och det den var elakast mot var hasplåt, kylarbalk, kylare, remskivor och tyvärr även underdelen i motorn.
Vår förhoppning var att maskinen hade klarat sig med en hårsmån men när Morgan gick ut för att försöka dra runt den ett varv på söndagen så visade det sig att vevaxeln var tvärlåst. Hur mycket i underdelen som är skrot mer än veven får tiden lov att utvisa. Morgan och övriga i Kvilla kommer att jobba hårt för att försöka få bilen startklar till Skillingaryds tävling den 9: e maj.


Ger läkarna tummen upp så syns vi kanske då. Ha en riktigt skön Valborg och första maj - vad sägs om att grilla lite? Det är inte fel :-)
//Henke Bäck
Nu är det nära...
SMHI utlovar temperaturer på närmare 20 grader i Kisa på lördag så jag hoppas att ni är många som ger er ut och hejar på oss i skogen.
Vi syns på lördag!
//Henke Bäck



Tävlingsrapport Anderslövsrallyt
Tävlingsrapport Anderslövsrallyt
Förare: Morgan Eriksson
Förarklass: B-förare
Bil: Volvo 240
Bilklass: Volvo Original, Gr.N <1600.cc

Så var det då äntligen dags för barmarkspremiären 2009 - en mycket efterlängtad dag för många svultna rallysjälar i vårt avlånga rike. Tävlingen skulle avgöras i skogarna (nåja, några träd finns det där) runt det lilla samhället Anderslöv strax norr om Trelleborg.
Hur dagen förflöt i ett Skåne som visade upp sig från sin allra soligaste sida kan ni läsa nedan.
Välkommen ombord!
SS 1 Kullatorp 1 6,40 km Tid på SS: 4.09,5 min
Blott 6,4 kilometer lång men ändå den längsta sträckan för dagen - så får min presentation av lördagens första prövning bli.
Bortsett från det faktum att jag håller på att bomma en notangivelse inför ett vägskäl (det gick bra - men det var på håret att det blev en sen not) så flyter sträckan på bra för vår del och vi tuffar in på en fjärde tid av de femton Volvovagnar som kom till start i klassen denna dag.
Christoffer Zeijlon och Henrik Andersson från Anderstorps RC i en för året nybyggd Volvo 940 har hursomhelst mest bråttom att avverka premiärsträckan. De piskar oss med 9,5 sekunder, så det verkar inte vara några större inkörningsproblem med den bilen - bra jobbat boys.
I slutet av sträckan så upptäcker Morgan att laddningslampan har börjat lysa så det känns inte helt stabilt i kupén då vi inte vet hur länge batteriet skall klara av att förse kärran med ström. Jag beger mig ut och gör en okulärbesiktning av generatorremmen inför SS 2, men allt ser ok ut så det är bara att åka på och hoppas att det håller ihop in till service.
SS 2 Hästhagen 1 3,29 km Tid på SS: 2.41,0 min
Kort sträcka på en lite sämre skogsväg som redan på första varvet har hunnit bli ordentligt slagig och studsig. Vi hoppar i mål på ännu en fjärde tid i klassen, slagna med 1,3 sekunder av sträckvinnarna Fredrik Hellman och Patrik Jakobsson från Hästveda FRC som även de kör Volvo 940.
Det verkar vara 940-modellen som gäller tänker ni kanske, men det är inte alltid fullt så enkelt. Anderstorpsekipaget med Zeijlon och Andersson får nämligen parkera efter SS 2 p.g.a. problem med växellådan som dök upp inne på sträckan. Det är bara fyrans växel som vill gå i och med två sträckor kvar innan det finns möjlighet att serva så tvingas de att ge upp. Riktigt tråkigt när konkurrenter tvingas bryta på grund av tekniska problem - men de kommer tillbaka senare under året, var så säkra.
SS 3 Svartesjöhus 1 3,44 km Tid på SS: 2.49,7 min
Denna sträcka framkallar dåliga minnen hos mig då det var här inne som bilen började krångla för Rickie Borgström och mig 2008. Morgan och jag tar oss dock i mål med en nästan fullt fungerande bil (vi vet fortfarande inte om den laddar eller ej) på en tredje tid i klassen. Denna gång är det 740-modellen som regerar då Ola Schönström och Camilla Engfelt från Arlövs MC är sträcksnabbast och dänger oss med 2,2 sekunder.
SS 4 Sotemosse 1 4,59 km Tid på SS: 3.10,3 min
Dagens finaste sträcka bjuder på en hård byväg som sveper fram i ett böljande och lätt kuperat åkerlandskap. Det blir ytterligare en tredje tid i klassen då Arlövs-Volvon ännu en gång är före i protokollet. Vi tappar 1,6 sekunder till dem inne på SS 4.
SERVICE - Nu får vi äntligen möjlighet att kolla upp om det blir strömavbrott eller ej framåt dagen. Multimetern ger dock ett positivt besked - generatorn laddar som den skall och vi behöver inte bekymra oss om laddningslampan fler gånger denna dag.
Såhär i halvtid kan vi konstatera att vi ligger på en tredje plats i klassen 4,6 sekunder efter Hellman/Jakobsson som leder. Schönström/Engfelt är tvåa 2,2 sekunder efter Hästveda-duon.
Det skall väl inte vara omöjligt att jaga ifatt de få sekunder som vi har upp till toppen resonerar Morgan och jag inför det andra varvet - vi får helt enkelt ta i lite extra och jaga ifatt de bilarna vi har framför oss. Taktiken blir enkel då den första uppgiften får bli att jobba in de 2,4 som vi har upp till andraplatsen för att sedan sikta vidare uppåt.
SS 5 Kullatorp 2 6,40 km Tid på SS: 4.11,8 min
När vi ger oss ut på Kullatorpsträckan för andra gången denna dag så kan vi konstatera att vägen är ordentligt sönderkörd på sina ställen vilket leder till att det studsar och slår i bilen mest hela tiden. Det är i sig inget märkligt att det blir så när man åker sträckor flera gånger men denna dag grinar oturen oss i ansiktet då vi efter halva SS 5 slår i så pass hårt att avgassystemet delar sig en bit nedanför grenröret (vid mina fötter om man skall vara noga). Följden av det blir, förutom att bilen låter som en gräsklippare, att motorn tappar orken fullständigt och bilen blir väldigt slö i accelerationer.
Vi brölar i mål på en fjärde tid i klassen distanserade med 4,6 sekunder av Hellman/Jakobsson och Schönström/Engfelt som delar på sträcksegern.
SS 6 Hästhagen 2 3,29 km Tid på SS: 2.38,9 min
Lätt uppgivna beger vi oss ut på den sjätte sträckan - med ett ljud a´la Briggs & Stratton på bilen och en riktigt trött spis så inser vi att någon jakt på de två i toppen är helt uteslutet, nu får fokus bli på att ta grejerna i mål utan att tappa alltför många placeringar.
Hästhagen (ja, sträckan heter så) lever upp till sitt namn då det blir en jordfräsliknande upplevelse i riktigt djupa hjulspår på väg mot sträckmålet. På ett ställe slår vi igenom så pass hårt att torkarblad med arm och allt flyger all världens väg på min sida - det var tur att det inte regnade, då hade utsikten blivit lätt grumlig kan man tänka.
Nåväl, till målet kom vi och döm om vår förvåning då tiden var den näst bästa i klassen. Firma Schönström/Engfelt var 0,5 sekunder före oss på sträckan medan övriga nog var mer rädda om bilarna och helt sonika tog det lite lugnare i svängarna.
SS 7 Svartesjöhus 2 3,44 km Tid på SS: 2.49,8 min
Än så länge ingen som flåsar precis i hasorna men det går inte att vila sig i form med en bil som inte är helt kurant - det var bara på´t igen så att säga.
Även på denna sträcka lyckas vi, trots förutsättningarna, att hålla ett hyggligt tempo som räcker till ännu en tredje tid. Arlövs-Volvon är inne i ett stim och kan inkassera dagens femte sträckseger. Vi är 3,1 sekunder efter på SS 7.
SS 8 Sotemosse 2 4,59 km Tid på SS: 3.09,6 min
Dagens sista sträcka var som tidigare nämnts en hård väg som därmed höll bra även andra vändan. Tredje tid i klassen på sträckan (känns mönstret igen?) delar vi denna gång med Schönström/Engfelt i 740: n. 3,8 sekunder snabbare tid noteras för Hellman/Jakobsson som därmed kniper sträcksegern.
Totaltid: 25.40,6 min
Summering: Riktigt skönt att vara igång igen efter ett längre uppehåll och det kändes särskilt trevligt att träffa alla rallykamrater igen denna soliga aprillördag - det behövdes efter en lång vinter (både solskenet och rallyfolket).
Tävlingen var den första som jag och Morgan skulle åka ihop på grus - men vi har ju haft sladd förut på varsitt håll så det var inget som direkt oroade. Efter en del strul så lyckas vi till slut befästa den tredjeplats som vi hade halvvägs in i tävlingen och det känns alltid bra att kunna prestera skapligt även när saker och ting inte fungerar hundraprocentigt.
Klassegern går denna dag till en Hästveda-Volvo som på helgerna befolkas av Fredrik Hellman och Patrik Jakobsson. På andraplatsen hittar vi en Volvo 740 med en besättning bestående av Ola Schönström och Camilla Engfelt från Arlövs MC - de kommer i mål på en sluttid som endast är 2,8 sekunder sämre än grabbarna från Hästveda. Ett stort grattis till dessa två ekipage för en stabil och snabb körning hela dagen
Morgan och jag får se oss slagna av segrarna med 13,3 sekunder, men med en marginal på 14,6 sekunder ner till fyrorna så blev det som väl var aldrig så dramatiskt som vi befarade när bilen började gå illa.
Dagen hade förvisso känts betydligt roligare om vi hade haft möjlighet att få jaga de framförvarande på lika villkor - men sådan är rallysporten och nästa gång kanske någon av dem drabbas av problem. Det är hur som helst inget att hänga läpp för då det kommer att finnas möjlighet till många täta fighter hela året - det ser vi fram emot med glädje.
Närmast går vi i funderingar på att eventuellt åka till Gotland och tävla med den Volvo 940 som Morgan håller på att bygga ihop - men det är inte säkert att vi hinner med det då bilen måste in på en registreringsbesiktning samt även en vanlig besiktning innan den kan tas i bruk för tävlingsverksamhet.
Blir det inte en tripp till Gotland så blir det i vilket fall som helst en sladd eller två i skogarna runt Kisa den 25: e april då Ydre MK inbjuder till Sverigeseriens första sommartävling för året. Ses vi inte innan så kanske vi syns vid Tolvmannabacken i Kisa.
Ha det gott fram till dess.
//Henke Bäck
Tävlingsrapport Vännäs Plåt rallyt
Förare: Morgan Eriksson
Förarklass: B-förare
Bil: Volvo 240
Bilklass: Volvo Original



SS 1 Pengforsbanan 1,10 km Tid på SS: 1.22 min
Premiärtävlingen för året samt även den första tävlingen för Morgan och mig i samma bil skulle avverkas i skogarna kring Vännäs utanför Umeå.
Första sträckan var på en rallycrossbana - så det blev en mjukstart på dagen. Vi valde att medvetet ta det lugnt för att spara däcken inför de längre sträckorna. Delad sjätte tid i klassen av femton startande får ses som ett godkänt resultat.
SERVICE 1 - Serviceplatsen låg i depåområdet till banan och det fick bli en snabbkoll av bilen innan vi gav oss ut på de "riktiga" specialsträckorna.
SS 2 Hjoggsjö syd 1 10,40 km Tid på SS: 7.28 min
Skymningen hade redan börjat falla när vi gav oss iväg på dagens andra specialsträcka. Morgan upplevde att han inte kunde koncentrera sig fullt ut på noterna då känslan för underlaget och det fäste som trots allt finns i däcken inte riktigt ville infinna sig.
Tiden räcker hur som helst till ännu en sjätte tid i klassen - så det var nog fler än vi som hade "anpassningsproblem".
SS 3 Hössjö 1 17,28 km Tid på SS: 13.59 min
Lång sträcka som 2008 var riktigt dålig, studsig och slagig. Var inte fullt så dålig detta år men det är ändå en sträcka som sliter ordentligt på både bil och besättning. Vad tror ni då det blev för sträckplacering i klassen? Sexa naturligtvis - varför ändra på ett beprövat koncept? :-)
SERVICE 2 - Lite översyn och tankning av bilen samt lite mat och dryck till besättningen inför de två avslutande sträckorna.
SS 4 Hjoggsjö syd 2 10,40 km Tid på SS: 7.16 min
SS 2 ännu en gång och nu hade Morgan börjat få lite känsla för fästet och kunde koncentrera sig på noterna hela vägen. Vi putsar vår tid från första vändan med 12 sekunder - så nog gick det bättre alltid. Femte tid i klassen på sträckan får vi vara riktigt nöjda med.
SS 5 Hössjö 2 17.28 km Tid på SS: 14.06 min
Så var det dags att ge sig ut och studsa runt igen. Nu var vägen mer uppkörd och vi håller på att studsa rakt ut i vegetationen redan ett par hundra meter efter starten. Morgan reder dock ut den situationen samt även en kris i ett vägskäl på ett bra sätt.
I mål tvingas vi konstatera att vi har sju sekunder sämre tid än första vändan och att vi har en sjunde tid i klassen.
Totaltid: 44.11 min
Summering: Morgan har ingen större erfarenhet av rallytävlingar på snö och is och då dagens drabbning blott var hans andra tävling på underlaget så måste ambitionen läggas efter den erfarenhet man har. Lägg till detta att hans första tävling på snö avverkades för ganska precis ett år sedan så har ni förutsättningarna klara för er - man behöver åka vintertävlingar betydligt oftare om man skall ha en chans mot de mer erfarna besättningarna.
Vår insats för dagen räcker hursomhelst till en sjätteplats i klassen av de femton som startade tävlingen på eftermiddagen (endast ett ekipage bröt) - ett fullt godkänt resultat som gjorde att förhoppningarna inför söndagens tävling stärktes.
Tävlingsrapport Rally Franssons fastigheter
Förare: Morgan Eriksson
Förarklass: B-förare
Bil: Volvo 240
Bilklass: Volvo Original
SS 1 Pengforsbanan 1,10 km Tid på SS: 1.25 min
Samma förstasträcka som på lördagen fick inleda söndagens åkning. Banan var nu spårig och asfalten började titta fram här och där. Vi behöll samma hjul som under lördagen och planerade ett byte efter första specialen - på så vis tänkte vi att vi skulle kunna ta i lite mer på rallycrossbanan än vad vi vågade göra på lördagen.
Den planen lyckades vi inget vidare med då vi försämrade tiden med hela tre sekunder jämfört med lördagens körning. Delad tolfte tid i klassen av de tretton ekipage som kom till start är inte alls godkänt.
SERVICE 1 - På med nya däck fram inför skogssträckorna för att bjuda upp till kamp där istället.
SS 2 Brännlandsåsen 4,99 km Tid på SS: 3.55 min
Det var bara att glömma SS 1 och istället fokusera på kommande sträckor. Körningen funkar betydligt bättre på SS 2 och vi kniper en delad fjärdeplats i klassen på sträckan. Mycket bättre insats än på rallycrossbanan, så nu var mungiporna uppåt igen.
SS 3 Braxele 10,21 km Tid på SS: 6.06 min
Snabb till mycket snabb sträcka där vi har en snitthastighet på över 100 km/h. Lågflygningen belönas med en delad femte tid i klassen.
SERVICE 2 - På väg till servicen känner vi lite vibrationer i bilen som inte borde vara där. På servicen kollas det därför lite extra efter snö och is i fälgarna som kan tänkas orsaka obalans i vagnen.
Servicefolket hittar ingenting som verkar fel så vi fortsätter ut mot SS 4 - och då är vibrationerna borta. Mycket bra med fel som fixar sig själva - förmodligen så smälte eller släppte isklumpen, resonerar vi.
SS 4 Orrböle 8,28 km Tid på SS: 5.48 min
Inga större problem på sträckan förutom en traktor (!) som ser ut att vara på vägen i full färd med att skotta snö när vi kommer farande. Som väl är visar det sig att traktorn körde omkring på en gårdsplan bredvid vägen - men nog fick vi lite hicka när vi såg saftblandaren dyka upp inför en vänsterkurva. Man törs inte riktigt hålla i som man skall när det är stora maskiner längs vägen.
Nåväl, det blir en sjunde tid i klassen och allt är helt på bilen.
SS 5 Stärkesmark 9.82 km Tid på SS: 7.16 min
På väg ut till den sista sträckan så känner vi återigen lite vibrationer i bilen, men då transportsträckan är täckt av skrovlig is så känns det som om det kan vara en starkt bidragande orsak till att det vibrerar lite i Volvon.
Vi ligger hursomhelst fyra i klassen med 15 sekunder ner till ekipaget på femte plats - så det verkar lovande inför sista sträckan.
Den femte sträckan inleds med 800 meters körning på land för att sedan gå ut på en 5 kilometer lång slinga på en sjö med flera fina publikplatser. Efter rundan på isen så var det 4 kilometers körning i skogen innan man var i mål.
När vi kommer ut på isen känner vi att bilen tenderar att understyra i kurvorna och det blir inget flyt i körningen. Strax efter det att vi kommit upp på land igen så kommer förklaringen till varför bilen inte vill styra som den skall - punktering! Ja, det tror vi åtminstone då det börjar vibrera i bilen igen. Vibrationerna blir bara värre och värre så till slut skakar det så mycket att det känns som om man tittar ut genom ett frostat glas - allt blir suddigt som tusan.
Efter målet när vi stannat bilen för att gå ut och skifta hjul så upptäcker Morgan till sin stora förvåning att det fortfarande är luft i däcket. Det som drabbat oss var inte en punktering utan ett betydligt märkligare fel: en tredjedel av slitbanan uppe på däcket hade släppt från stommen och farit runt i hjulhuset som en spikklubba på raveparty. Det var därför bilen kändes konstig på isen, när slitbanan började släppa från stommen så rörde sig hela paketet och skapade en understyrning - framförallt i högerkurvor då det var vänster framhjul som havererat.
Vi tappar massor med tid och får nöja oss med tolfte tid i klassen.
Totaltid: 24.30 min
Summering: P.g.a. problemet med däcket så föll vi som en sten i resultatlistan, från fjärde till niondeplats, men vi får vara glada att vi höll oss på vägen de sista kilometrarna in mot mål på sista sträckan. Att nya däck "ramlar itu" kan vi inte göra någonting åt så det får vi försöka förtränga inför framtida tävlingar.
Det vi skall ta med oss framöver är istället en känsla av att samarbetet har fungerat bra mellan Morgan och mig - vi får trots allt inte glömma bort att vi aldrig tävlat ihop innan denna helg och att vi inte har någon större rutin vad det gäller vintertävlingar. Med de förutsättningarna så får vi vara mycket nöjda med en delad femteplats i Sverigeserien efter de två inledande tävlingarna. Sex tävlingar återstår under året - alla dessa på grusunderlag, något vi förmodligen kommer att känna oss bekvämare på.
Stort tack till vår duktiga servicepersonal samt även till Vännäs MK som fixar teststräcka, garageplats och mekmöjligheter till oss långväga gäster - föredömligt arrangerat.
Apropå långväga gäster så måste jag bara skriva några rader om en sann rallyentusiast vid namn Karl Rumpler. Karl tog in Volvo Original-klassen till Österrike och är lycklig innehavare av en Volvo 740 som han tävlar med. Vet inte riktigt vad som hände men han blev hursomhelst svårt sugen på att fara norröver och köra vinterrally - vilket i sig inte är unikt - men sättet han genomför det på är desto mer förvånande. I princip alla som tävlar i rally drar sina tävlingsbilar på trailer till och från tävlingarna, det blir mer praktiskt så om man skulle plantera bilen i skogen.
Karl är dock en friskus och kör helt sonika med tävlingsbilen, från Österrike till Vännäs!!! Som om detta inte vore nog så har han oturen att brännskada sina händer i samband med en brand i hans verkstad någon vecka innan avfärd. Detta gör att han bara kan köra med en hand de 240 milen (enkel resa). Hatten av för sådana entusiaster/galningar som ser tävlandet som ett stort äventyr.
Det var allt för denna gång, vi hörs av framöver när vi kommit fram till vad vi skall köra härnäst.
Sköt om er!


Ny giv
Det var väldigt längesedan som jag plitade ned något här och det får lov att bli skärpning på den fronten nu när rallytävlandet drar igång igen. Vad händer då säsongen 2009?
Rickie och jag har valt att avbryta vårt samarbete och kommer därmed inte att tävla ihop under året. Säsongen 2008 gick förvisso riktigt bra men vi känner inte att vi vill åt samma håll när det gäller ambitionen med vårt tävlande och då är det lika bra att gå skilda vägar. Rickie behöver dessutom någon som hjälper till ekonomiskt med bl.a. startavgifter och det löser jag helt enkelt inte i nuläget.
Det har hursomhelst varit ett sant nöje att få tävla ihop med Rickie och jag önskar både honom och övriga i Kräbbleboda rallyteam all lycka framöver. Vi lär höra talas om Rickie fler gånger då jag fortfarande håller honom som en av Sveriges mest lovande rallyförare.
Vad skall då jag göra? Jo, det finns ju fler än Rickie som är duktiga på att köra bil och när jag fick en förfrågan från en annan mycket lovande ung chaufför så kunde jag inte tacka nej till att fortsätta med mitt tävlande. Morgan Eriksson är namnet på gossen jag skall lotsa under 2009. Morgan som tävlar för Gullabo RC körde under 2008 sin Volvo 240 till en andraplats i Sverigeserien för C-förare Volvo Original. Nu är han uppklassad till B-förare och kommer att fortsätta i samma bilklass även 2009.
Det innebär för min del att säsongen 2009 i mångt och mycket kommer att likna fjolårets. Det blir Sverigeserien även i år samt även en satsning på Smålands DM. Finns tiden och pengarna blir det förhoppningsvis en eller flera tävlingar utomlands för att skaffa sig lite erfarenhet av tävlingar ute i övriga Europa - hur mycket det blir av den varan får dock tiden utvisa.
Närmast för dörren står ett snöigt äventyr i skogarna kring Vännäs strax utanför Umeå då Sverigeserien drar igång med inte mindre än två tävlingar på en helg. Börjar känna mig riktigt sugen på att komma igång igen efter drygt två månaders uppehåll från tävlandet. Skall bli roligt att få lära känna Morgan med team lite bättre och förhoppningsvis kan vi få till många fina körningar under året.
Återkommer med en tävlingsrapport från de båda tävlingarna i Västerbotten så snart vi är hemkomna från det äventyret.
Ha det bra fram till dess!
//Henke Bäck
Incar Silverratten
Benkes kamera ville tyvärr inte fungera så någon incar med Mitsubishin kan jag tyvärr inte bjuda på. Däremot hade min teamkamrat Hasse Johansson en fungerande kamera ombord så nu finns det möjlighet att åka med på SS 2 som ni hittar HÄR.
För er som tidigare inte haft det tvivelaktiga nöjet att få rulla med en tävlingsbil så kommer här en interaktiv "prova på film" rörande den upplevelsen. Hasse och KG kom tyvärr aldrig i mål på den tredje specialen - men det såg bra ut fram tills dess det gick runt. Film från SS 3 hittar ni HÄR.
Om ni undrar hur det gick med dem så kan jag meddela att Hasse fortfarande har lite värk i nacken men han säger att det känns bättre och bättre så vi får hoppas att det snart har släppt helt. För KG´s del så verkar det vara självförtroendet som fått sig den värsta törnen - men sådan är sporten och det drabbar tyvärr alla då och då. Det är bara att bryta ihop och komma igen.
På lördag blir det nog rallyfest i Smålandsskogarna - då vågar man kanske utlova extra mycket sladd på de närvarande?
Ha det!
//Henke Bäck
Tävlingsrapport Silverratten
Förare: Mathias "Benke" Bengtsson
Förarklass: A-förare
Bil: Mitsubishi Lancer Evo VII
Bilklass: Gr. H 4wd

SS 1 Hallaboda 7,83 km Tid på SS: 4.39,0 min
Måste erkänna att jag var lite nervös inför debuten i A 4wd denna gråa november-lördag. T.o.m. tekniken gjorde sitt till för att göra saker och ting än mer spännande, då vi strax innan starten på sträckan upptäcker att intercomen i bilen inte vill fungera. Den utrustningen drivs vanligtvis via bilens elsystem men går även att köra via batteri - och som väl var hade jag ett extra 9V-batteri i min väska och därmed var problemet avhjälpt.
Till själva tävlandet: Fy f-n vad det bär iväg i starten! Har åkt en hel del Gr.H 2wd men har under detta år tävlat nästan uteslutande i Volvo Original och bilarna i den klassen är ju inte direkt några katapulter när det handlar om att komma iväg i starterna. 300 hk och fyrhjulsdrift är däremot något som transporterar en ur startgroparna med en sådan fart att man knappt tror att det är möjligt - vågar knappt tänka på hur det skulle kännas att ge sig iväg 402 m med en Top Fuel-dragster, då får man nog tjacka G-dräkt.
Men, det var ju tävlandet jag skulle skriva om. Benke har inte tävlat med bilen sedan han krökte till den rätt rejält i Karlskronapokalen i början av juni i år. Förutom en sväng som föråkare i Dackefejden i augusti samt en liten luftning i samband med mästarmötet i mitten av oktober så har bilen fått stå och vila i garaget.
Tävlar man inte kontinuerligt så blir det ofta lite knas med bromspunkter m.m. - så också denna gång. Att det var första gången som vi tävlade tillsammans var nog också en bidragande orsak till att den "rätta" känslan inte riktigt ville infinna sig på den första sträckan för dagen. Det blir hursomhelst en 6: e tid i klassen av de 14 ekipage som kom till start. Christian Johansson och Ida Olsson från Vara MK i en Subaru Impreza är snabbast av klasskamraterna - de piskar oss med 6,5 sekunder.
SS 2 Björnhult 5,83 km Tid på SS: 3.47,2 min
Start på asfalt på denna sträcka vilket gör att den katapultkänsla jag upplevde på SS1 nu är än mer påtaglig. Fortfarande inte det rätta flytet men vi tar oss i mål även på denna sträcka utan problem och det blir en 5: e tid i klassen. Vara-Subarun är ännu en gång snabbast - denna gång är vi 4,7 sekunder efter.
SS 3 Allamåla 5,22 km Tid på SS: 3.38,6 min
Hittills är både Benke och jag tillfreds med den läsning jag har presterat - det är ju trots allt första gången jag åker i en bil av denna kaliber (det går ordentligt snabbt mellan kurvorna). Säg dock den glädje som varar: Några hundra meter in på den tredje sträckan så blir jag osäker på vilken kurva jag befinner mig i, både för tillfället samt då även i läsningen. Att då fortsätta läsa på är förenat med enorma risker för både bil och besättning - jag kan bara bittert konstatera att jag är "borta" i noterna. Efter 700 meters "notlöst" tillstånd understyr vi oss igenom en kraftig högersväng och Benke meddelar att det minsann var en Kalle-böj (det heter så på Ryd-Svenska).
Då var jag så tillbaka i läsningen igen och jag lyckas hålla ordning på kurvorna hela vägen till målet på sträckan. 700 meter utan noter kanske inte låter som en jättelång vägsträcka men vi förlorar en hel del sekunder på min miss och Benke är allt annat än nöjd när vi kommer till målet. Tiden räcker hursomhelst till en 2: a tid i klassen på sträckan - lite förvånande kan tyckas, men denna uppryckning beror på att några av konkurrenterna för dagen parkerade inne på SS 3.
SERVICE - Inga skador på bilen så det enda som behövdes var lite bränsle innan vi gav oss i kast med de tre avslutande sträckorna. Benkes båda mekaniker tror jag stammade från den småländska idyllen Eneryda (där för övrigt även min kära vän och kollega Louise är uppväxt) - och jag kan bara konstatera att av de människor som jag mött från detta lilla samhälle är 100 % av dem supertrevliga. Att sen Jocke och Grette hade örnkoll på hur man bäst tar hand om japanska damer med grusambitioner gjorde ju inte saken sämre. Det är värt mycket att ha kunnig och intresserad servicepersonal - tack för hjälpen.
SS 4 Femlingehult 8,57 km Tid på SS: 5.06,6 min
Nu gällde det att glömma fadäsen på SS 3 och fokusera på den fjärde sträckan som var en betydligt snabbare historia än den föregående. Det började kännas riktigt bra i bilen och både Benke och jag njöt i fulla drag av denna mycket fina rallyväg.
Resultatet på sträckan blev en 4: e tid i klassen, 9,9 sekunder efter Joakim Längberg och Christer Carlsson från Linköpings MS i en Mitsubishi Lancer Evo VII. Lite långt efter kan tyckas - vi kanske avnjöt omgivningarna lite väl mycket.
SS 5 Lekarekulla 6,83 km Tid på SS: 4.19,0 min
Även detta en fin väg - men den kändes något bökigare än den förra specialen. Vi tar oss igenom utan problem och kan än en gång konstatera att vi har 4: e tid i klassen - denna gång är Anders Jonasson och Andreas Söderström från Wäxjö MS i en Mitsubishi Lancer Evo IV snabbast av klasskamraterna, de slår oss med 8,2 sekunder.
SS 6 Steningeboda 9,44 km Tid på SS: 5.53,6 min
Dagens längsta sträcka innehöll flera asfaltspartier och det gick ordentligt fort på framförallt den ena av dem. Nu åkte vi på ordentligt - förvisso inget chansande men det kändes riktigt bra och den "rätta" känslan infann sig till sist. Speciellt på det sista partiet in mot mål gick det riktigt gôtt över några krön och jag kände mig smått lyrisk i målet - fy f-n vad fränt. Nu vet jag vad jag skall önska mig i julklapp: en fyrkrafsare med popcornljud står överst på den listan.
Åter till verkligheten; Vår tid på sträckan räckte till en delad 2: a tid i klassen slagna med endast 3,5 sekunder av firma Längberg/Carlsson.
Totaltid: 27.24,0 min
Summering: Första tävlingen i en fyrhjulsdriven turbobil slutande för min del med en 4: e plats totalt och så även i klassen. Benkes målsättning innan start var att ta bilen i mål utan missöden och då gärna på en topp-fem placering. Med facit i hand lyckades vi med att nå upp till den målsättningen och bilen kan ställas undan för resten av året utan några skönhetsfel - och det känns ju alltid skönt. Vill här även passa på att gratulera Joakim Längberg och hans bisittare Christer Carlsson till totalsegern i Silverratten - föredömligt spakat och läst av er båda.
För egen del är jag lite av en pånyttfödd och lätt uppspelt rallygrabb - en känsla som jag hoppas sitter i ett bra tag framöver. Helt klart fräckaste känslan under gårdagen var när vi stod på startlinjen inför den första sträckan; Jag håller i handbromsen (lätt nedförslutning) och har börjat nedräkningen.
- 10 säger jag och undrar i nästa andetag om chauffören skall slå igång responsystemet (ett tekniskt hjälpmedel som gör japanskan ordentligt vildare i humöret).
- Snart, blir svaret från Benke.
När jag åter börja räkna ned från 5 sekunder så slår han igång det och bilen börjar dåna som en hel fabrik med bubbelplast som något stort hoppar på: PangBomSpottHarkelFräsochPopp, låter den vita Geishan, ivrig att kasta sig iväg på skogsvägen. Några sekunder senare har vi lämnat starten och jag är en av de lyckligaste människorna på denna planet - rally är det häftigaste som finns.
Sköt om er i vinter så syns och hörs vi när säsongen drar igång igen.
Halloween













Nu undrar ni säkert om det blev en blöt kväll eller ej? Följande bilder får ge er en ledtråd om hur det kan tänkas ha varit:



Så gick det till i lördags i Stockholms södra förorter. Om ni vågar er ut bland spöken, vampyrer, troll och annat otäckt så kanske vi syns i Älmhult på lördag. Hejs!
//Henke Bäck