Tävlingsrapport Rally Franssons fastigheter

Förare: Morgan Eriksson

Förarklass: B-förare

Bil: Volvo 240

Bilklass: Volvo Original


SS 1 Pengforsbanan 1,10 km                                        Tid på SS: 1.25 min

Samma förstasträcka som på lördagen fick inleda söndagens åkning. Banan var nu spårig och asfalten började titta fram här och där. Vi behöll samma hjul som under lördagen och planerade ett byte efter första specialen - på så vis tänkte vi att vi skulle kunna ta i lite mer på rallycrossbanan än vad vi vågade göra på lördagen.

Den planen lyckades vi inget vidare med då vi försämrade tiden med hela tre sekunder jämfört med lördagens körning. Delad tolfte tid i klassen av de tretton ekipage som kom till start är inte alls godkänt.


SERVICE 1 - På med nya däck fram inför skogssträckorna för att bjuda upp till kamp där istället.

  

SS 2 Brännlandsåsen 4,99 km                                      Tid på SS: 3.55 min

Det var bara att glömma SS 1 och istället fokusera på kommande sträckor. Körningen funkar betydligt bättre på SS 2 och vi kniper en delad fjärdeplats i klassen på sträckan. Mycket bättre insats än på rallycrossbanan, så nu var mungiporna uppåt igen.


SS 3 Braxele 10,21 km                                                  Tid på SS: 6.06 min

Snabb till mycket snabb sträcka där vi har en snitthastighet på över 100 km/h. Lågflygningen belönas med en delad femte tid i klassen.


SERVICE 2 - På väg till servicen känner vi lite vibrationer i bilen som inte borde vara där. På servicen kollas det därför lite extra efter snö och is i fälgarna som kan tänkas orsaka obalans i vagnen.

Servicefolket hittar ingenting som verkar fel så vi fortsätter ut mot SS 4 - och då är vibrationerna borta. Mycket bra med fel som fixar sig själva - förmodligen så smälte eller släppte isklumpen, resonerar vi.

  

SS 4 Orrböle 8,28 km                                                    Tid på SS: 5.48 min

Inga större problem på sträckan förutom en traktor (!) som ser ut att vara på vägen i full färd med att skotta snö när vi kommer farande. Som väl är visar det sig att traktorn körde omkring på en gårdsplan bredvid vägen - men nog fick vi lite hicka när vi såg saftblandaren dyka upp inför en vänsterkurva. Man törs inte riktigt hålla i som man skall när det är stora maskiner längs vägen.

Nåväl, det blir en sjunde tid i klassen och allt är helt på bilen.

  

SS 5 Stärkesmark 9.82 km                                           Tid på SS: 7.16 min

På väg ut till den sista sträckan så känner vi återigen lite vibrationer i bilen, men då transportsträckan är täckt av skrovlig is så känns det som om det kan vara en starkt bidragande orsak till att det vibrerar lite i Volvon.

Vi ligger hursomhelst fyra i klassen med 15 sekunder ner till ekipaget på femte plats - så det verkar lovande inför sista sträckan.

Den femte sträckan inleds med 800 meters körning på land för att sedan gå ut på en 5 kilometer lång slinga på en sjö med flera fina publikplatser. Efter rundan på isen så var det 4 kilometers körning i skogen innan man var i mål.

När vi kommer ut på isen känner vi att bilen tenderar att understyra i kurvorna och det blir inget flyt i körningen. Strax efter det att vi kommit upp på land igen så kommer förklaringen till varför bilen inte vill styra som den skall - punktering! Ja, det tror vi åtminstone då det börjar vibrera i bilen igen. Vibrationerna blir bara värre och värre så till slut skakar det så mycket att det känns som om man tittar ut genom ett frostat glas - allt blir suddigt som tusan.


Efter målet när vi stannat bilen för att gå ut och skifta hjul så upptäcker Morgan till sin stora förvåning att det fortfarande är luft i däcket. Det som drabbat oss var inte en punktering utan ett betydligt märkligare fel: en tredjedel av slitbanan uppe på däcket hade släppt från stommen och farit runt i hjulhuset som en spikklubba på raveparty. Det var därför bilen kändes konstig på isen, när slitbanan började släppa från stommen så rörde sig hela paketet och skapade en understyrning - framförallt i högerkurvor då det var vänster framhjul som havererat.

Vi tappar massor med tid och får nöja oss med tolfte tid i klassen.


Så här skall ett spikdäck INTE se ut...     Spikdäckspolerad fjädertallrik - det verkar ha varit full snurr i hjulhuset.   Så här blir det om man är för närgången mot snövallarna.


                     

Totaltid: 24.30 min

  

  

Summering: P.g.a. problemet med däcket så föll vi som en sten i resultatlistan, från fjärde till niondeplats, men vi får vara glada att vi höll oss på vägen de sista kilometrarna in mot mål på sista sträckan. Att nya däck "ramlar itu" kan vi inte göra någonting åt så det får vi försöka förtränga inför framtida tävlingar.


Det vi skall ta med oss framöver är istället en känsla av att samarbetet har fungerat bra mellan Morgan och mig - vi får trots allt inte glömma bort att vi aldrig tävlat ihop innan denna helg och att vi inte har någon större rutin vad det gäller vintertävlingar. Med de förutsättningarna så får vi vara mycket nöjda med en delad femteplats i Sverigeserien efter de två inledande tävlingarna. Sex tävlingar återstår under året - alla dessa på grusunderlag, något vi förmodligen kommer att känna oss bekvämare på.


Stort tack till vår duktiga servicepersonal samt även till Vännäs MK som fixar teststräcka, garageplats och mekmöjligheter till oss långväga gäster - föredömligt arrangerat.


Apropå långväga gäster så måste jag bara skriva några rader om en sann rallyentusiast vid namn Karl Rumpler. Karl tog in Volvo Original-klassen till Österrike och är lycklig innehavare av en Volvo 740 som han tävlar med. Vet inte riktigt vad som hände men han blev hursomhelst svårt sugen på att fara norröver och köra vinterrally - vilket i sig inte är unikt - men sättet han genomför det på är desto mer förvånande. I princip alla som tävlar i rally drar sina tävlingsbilar på trailer till och från tävlingarna, det blir mer praktiskt så om man skulle plantera bilen i skogen.

Karl är dock en friskus och kör helt sonika med tävlingsbilen, från Österrike till Vännäs!!! Som om detta inte vore nog så har han oturen att brännskada sina händer i samband med en brand i hans verkstad någon vecka innan avfärd. Detta gör att han bara kan köra med en hand de 240 milen (enkel resa). Hatten av för sådana entusiaster/galningar som ser tävlandet som ett stort äventyr.


Det var allt för denna gång, vi hörs av framöver när vi kommit fram till vad vi skall köra härnäst.

Sköt om er!


//Henke Bäck

Det kom minsann lite snö på natten innan hemresan skulle påbörjas.

     Här bodde vi + några andra tävlande, bl.a. ekipaget från Österrike.   En av våra servicegubbar var den herre jag åkte min första rallytävling med 1997 - Conny Hansson.  Här försöker han upprätta någon form av sambandscentral. Gick sådär med tanke på att mobiltäckningen inte alltid var den bästa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Min profilbild

Henke Bäck är en kartläsare i sina bästa år.