Förarklass: A-förare

Bil: Mitsubishi Lancer Evo VII

Bilklass: Gr. H 4wd

SS 1 Hallaboda 7,83 km                                                Tid på SS: 4.39,0 min

Måste erkänna att jag var lite nervös inför debuten i A 4wd denna gråa november-lördag. T.o.m. tekniken gjorde sitt till för att göra saker och ting än mer spännande, då vi strax innan starten på sträckan upptäcker att intercomen i bilen inte vill fungera. Den utrustningen drivs vanligtvis via bilens elsystem men går även att köra via batteri - och som väl var hade jag ett extra 9V-batteri i min väska och därmed var problemet avhjälpt.

Till själva tävlandet: Fy f-n vad det bär iväg i starten! Har åkt en hel del Gr.H 2wd men har under detta år tävlat nästan uteslutande i Volvo Original och bilarna i den klassen är ju inte direkt några katapulter när det handlar om att komma iväg i starterna. 300 hk och fyrhjulsdrift är däremot något som transporterar en ur startgroparna med en sådan fart att man knappt tror att det är möjligt - vågar knappt tänka på hur det skulle kännas att ge sig iväg 402 m med en Top Fuel-dragster, då får man nog tjacka G-dräkt.

Men, det var ju tävlandet jag skulle skriva om. Benke har inte tävlat med bilen sedan han krökte till den rätt rejält i Karlskronapokalen i början av juni i år. Förutom en sväng som föråkare i Dackefejden i augusti samt en liten luftning i samband med mästarmötet i mitten av oktober så har bilen fått stå och vila i garaget.

Tävlar man inte kontinuerligt så blir det ofta lite knas med bromspunkter m.m. - så också denna gång. Att det var första gången som vi tävlade tillsammans var nog också en bidragande orsak till att den "rätta" känslan inte riktigt ville infinna sig på den första sträckan för dagen. Det blir hursomhelst en 6: e tid i klassen av de 14 ekipage som kom till start. Christian Johansson och Ida Olsson från Vara MK i en Subaru Impreza är snabbast av klasskamraterna - de piskar oss med 6,5 sekunder.

SS 2 Björnhult 5,83 km                                                 Tid på SS: 3.47,2 min

Start på asfalt på denna sträcka vilket gör att den katapultkänsla jag upplevde på SS1 nu är än mer påtaglig. Fortfarande inte det rätta flytet men vi tar oss i mål även på denna sträcka utan problem och det blir en 5: e tid i klassen. Vara-Subarun är ännu en gång snabbast - denna gång är vi 4,7 sekunder efter.

SS 3 Allamåla 5,22 km                                                  Tid på SS: 3.38,6 min

Hittills är både Benke och jag tillfreds med den läsning jag har presterat - det är ju trots allt första gången jag åker i en bil av denna kaliber (det går ordentligt snabbt mellan kurvorna). Säg dock den glädje som varar: Några hundra meter in på den tredje sträckan så blir jag osäker på vilken kurva jag befinner mig i, både för tillfället samt då även i läsningen. Att då fortsätta läsa på är förenat med enorma risker för både bil och besättning - jag kan bara bittert konstatera att jag är "borta" i noterna. Efter 700 meters "notlöst" tillstånd understyr vi oss igenom en kraftig högersväng och Benke meddelar att det minsann var en Kalle-böj (det heter så på Ryd-Svenska).

Då var jag så tillbaka i läsningen igen och jag lyckas hålla ordning på kurvorna hela vägen till målet på sträckan. 700 meter utan noter kanske inte låter som en jättelång vägsträcka men vi förlorar en hel del sekunder på min miss och Benke är allt annat än nöjd när vi kommer till målet. Tiden räcker hursomhelst till en 2: a tid i klassen på sträckan - lite förvånande kan tyckas, men denna uppryckning beror på att några av konkurrenterna för dagen parkerade inne på SS 3.

SERVICE - Inga skador på bilen så det enda som behövdes var lite bränsle innan vi gav oss i kast med de tre avslutande sträckorna. Benkes båda mekaniker tror jag stammade från den småländska idyllen Eneryda (där för övrigt även min kära vän och kollega Louise är uppväxt) - och jag kan bara konstatera att av de människor som jag mött från detta lilla samhälle är 100 % av dem supertrevliga. Att sen Jocke och Grette hade örnkoll på hur man bäst tar hand om japanska damer med grusambitioner gjorde ju inte saken sämre. Det är värt mycket att ha kunnig och intresserad servicepersonal - tack för hjälpen.

SS 4 Femlingehult 8,57 km                                           Tid på SS: 5.06,6 min

Nu gällde det att glömma fadäsen på SS 3 och fokusera på den fjärde sträckan som var en betydligt snabbare historia än den föregående. Det började kännas riktigt bra i bilen och både Benke och jag njöt i fulla drag av denna mycket fina rallyväg.

Resultatet på sträckan blev en 4: e tid i klassen, 9,9 sekunder efter Joakim Längberg och Christer Carlsson från Linköpings MS i en Mitsubishi Lancer Evo VII. Lite långt efter kan tyckas - vi kanske avnjöt omgivningarna lite väl mycket.

SS 5 Lekarekulla 6,83 km                                            Tid på SS: 4.19,0 min

Även detta en fin väg - men den kändes något bökigare än den förra specialen. Vi tar oss igenom utan problem och kan än en gång konstatera att vi har 4: e tid i klassen - denna gång är Anders Jonasson och Andreas Söderström från Wäxjö MS i en Mitsubishi Lancer Evo IV snabbast av klasskamraterna, de slår oss med 8,2 sekunder.

SS 6 Steningeboda 9,44 km                                          Tid på SS: 5.53,6 min

Dagens längsta sträcka innehöll flera asfaltspartier och det gick ordentligt fort på framförallt den ena av dem. Nu åkte vi på ordentligt - förvisso inget chansande men det kändes riktigt bra och den "rätta" känslan infann sig till sist. Speciellt på det sista partiet in mot mål gick det riktigt gôtt över några krön och jag kände mig smått lyrisk i målet - fy f-n vad fränt. Nu vet jag vad jag skall önska mig i julklapp: en fyrkrafsare med popcornljud står överst på den listan.

Åter till verkligheten; Vår tid på sträckan räckte till en delad 2: a tid i klassen slagna med endast 3,5 sekunder av firma Längberg/Carlsson.

Totaltid: 27.24,0 min

Summering: Första tävlingen i en fyrhjulsdriven turbobil slutande för min del med en 4: e plats totalt och så även i klassen. Benkes målsättning innan start var att ta bilen i mål utan missöden och då gärna på en topp-fem placering. Med facit i hand lyckades vi med att nå upp till den målsättningen och bilen kan ställas undan för resten av året utan några skönhetsfel - och det känns ju alltid skönt. Vill här även passa på att gratulera Joakim Längberg och hans bisittare Christer Carlsson till totalsegern i Silverratten - föredömligt spakat och läst av er båda.

För egen del är jag lite av en pånyttfödd och lätt uppspelt rallygrabb - en känsla som jag hoppas sitter i ett bra tag framöver. Helt klart fräckaste känslan under gårdagen var när vi stod på startlinjen inför den första sträckan; Jag håller i handbromsen (lätt nedförslutning) och har börjat nedräkningen.

-         10 säger jag och undrar i nästa andetag om chauffören skall slå igång responsystemet (ett tekniskt hjälpmedel som gör japanskan ordentligt vildare i humöret).

-         Snart, blir svaret från Benke.

När jag åter börja räkna ned från 5 sekunder så slår han igång det och bilen börjar dåna som en hel fabrik med bubbelplast som något stort hoppar på: PangBomSpottHarkelFräsochPopp, låter den vita Geishan, ivrig att kasta sig iväg på skogsvägen. Några sekunder senare har vi lämnat starten och jag är en av de lyckligaste människorna på denna planet - rally är det häftigaste som finns.

Sköt om er i vinter så syns och hörs vi när säsongen drar igång igen.

//Henke Bäck