Förare: Morgan Eriksson

Förarklass: B-förare

Bil: Volvo 940

Bilklass: Volvo Original

Då var det äntligen dags att ta ut Morgans nybyggda Volvo 940 och lufta den på tävling. Skogarna runt Kisa väntade för en hel hög med Volvo Originalare som jagade poäng i Sverigeserien.

Tävlingen blev tyvärr inte alls vad vi hade hoppats på och varför vi känner så kan ni läsa nedan.

Premiär som sagt och det innebär i sin tur att man inte kan börja gasa precis hur som helst i början utan det kräver en viss inkörning innan man kan börja åka på max attack. Morgan verkade ändå komma överrens med bilen relativt snabbt och mot slutet av sträckan så hade han flyttat fram bromspunkterna en bra bit och det kändes hur stabilt som helst ombord.

Tiden var den femte bästa i klassen av de 27 ekipage som kom till start så betyget får bli "med beröm godkänt" för den insatsen.

SS 2 Kållemåla 7,65 km                                                Tid på SS: ...

Morgan trivdes hur bra som helst med sin nya bil och körde mycket bra även på den andra sträckan - åtminstone de tre första kilometerna. Vi klarar en vänster som nöp vid en stickväg hur fint som helst (där var det extremt många som hade väldiga problem) men det hjälpte föga då vi efter en raka ytterligare 120 meter bort möter vårt Waterloo denna lördag.

Morgan får noten (en vänster 3 plus som gick ner över ett krön) i god tid och han säger sig ha uppfattat hur böjen såg ut men han missbedömer var ingången på kurvan är och blir därmed någon tiondel för sen i rattrörelsen.

Då det är en öppning i terrängen rakt fram med något som liknar en gammal telefonstolpe placerad i tangentens riktning så väljer han att inte försöka ta kurvan i diket, och därmed riskera att rulla eller än värre klippa stolpen rakt i sidan, utan löser det hela som man bör och släpper ut bilen på högersidan om stolpen istället.

Tyvärr så blir nedslaget när vi lämnar vägen och tar mark igen koncentrerat till höger framhjul och den kontakten med naturen gör att min rygg s.a.s. säckar ihop i stolen och det blir inte ett dugg bättre när vi några meter senare, efter att ha passerat stolpen river upp en jordfast sten med hasplåt och kylarbalk, för att sedan fortsätta över en tvärgående väg och så slutligen få stopp på ekipaget en bit bortanför den vägen - precis innan stängslet till en hage.

Stenen som var av en sådan kaliber att jag med nöd och näppe kunde ha omfamnat den stack nog inte upp med mer än en tredjedel ovanför marken - men det hindrade inte att den flög iväg runt 15-20 meter efter att vi träffat den med bilen - så tack gode gud för att det inte stod någon publik där den landade.

Både Morgan och jag får en rejäl smäll i ryggarna och jag tror aldrig att jag har tagit mig ur en tävlingsbil så kvickt innan. Det gjorde så j-la ont så jag var bara tvungen att få komma ut och försöka räta ut ryggen så snabbt det bara gick. Morgan klarade sig något bättre och kunde röra sig hyggligt normalt precis efter smällen - han blev dock allt stelare i både rygg och nacke vartefter dagen led mot sitt slut.

Summering: När man tar ut en nybyggd bil från garaget efter många timmars slit både dagar och nätter så önskar man sig att få åka en hel tävling utan några tekniska problem och därmed få ett kvitto på att allt fungerar som det är tänkt - och jodå, nog funkade bilen fint alltid.

Tempot styr man över själv och när man har tagit det medvetet lugnt för att kunna bekanta sig med bilen utan att ta några onödiga risker så känns det extra tungt att slå sönder grejerna redan efter blott en avklarad sträcka. Morgan var allt annat än nöjd med sig själv efter dagen men det är bara att bita ihop och ta nya tag - rallysporten är som den är och ibland far man av vägen, då hjälper det inte att man hade ställt in sig på att ta det lugnt och försiktigt.

Vi får rikta in oss på lite läkarbesök i början av veckan för att få någon form av utlåtande om hur illa det har tagit på kroppen. Morgan kände sig ordentligt stel i nacken på söndagsmorgonen och var inte heller helt bra i ryggen.

Tack vare HANS-skyddet så känner jag ingenting i nacken men ryggen är det desto sämre med. Tror nog att jag fått en lättare kompression på kotorna i ländryggen - men det kändes faktiskt något bättre när jag gick upp på morgonen så förhoppningsvis är det inget som blir bestående utan det bör försvinna om en vecka eller två.

Hur gick det då med bilen? Tja, tittar man på den och bara funderar över plåt och lack så ser den hur hel som helst ut, bortsett då från att rambenet höger fram behöver lite kärlek från en riktbänk. Tittar man däremot under bilen och i motorrummet så är det inte en lika trevlig syn.

Stenen är givetvis den som har gjort mest åverkan och det den var elakast mot var hasplåt, kylarbalk, kylare, remskivor och tyvärr även underdelen i motorn.

Vår förhoppning var att maskinen hade klarat sig med en hårsmån men när Morgan gick ut för att försöka dra runt den ett varv på söndagen så visade det sig att vevaxeln var tvärlåst. Hur mycket i underdelen som är skrot mer än veven får tiden lov att utvisa. Morgan och övriga i Kvilla kommer att jobba hårt för att försöka få bilen startklar till Skillingaryds tävling den 9: e maj.

Ger läkarna tummen upp så syns vi kanske då. Ha en riktigt skön Valborg och första maj - vad sägs om att grilla lite? Det är inte fel :-)

//Henke Bäck

Tävlingsrapport Anderslövsrallyt

Förare: Morgan Eriksson

Förarklass: B-förare

Bil: Volvo 240

Bilklass: Volvo Original, Gr.N <1600.cc

Så var det då äntligen dags för barmarkspremiären 2009 - en mycket efterlängtad dag för många svultna rallysjälar i vårt avlånga rike. Tävlingen skulle avgöras i skogarna (nåja, några träd finns det där) runt det lilla samhället Anderslöv strax norr om Trelleborg.

Hur dagen förflöt i ett Skåne som visade upp sig från sin allra soligaste sida kan ni läsa nedan.

Välkommen ombord!

SS 1 Kullatorp 1 6,40 km                                              Tid på SS: 4.09,5 min

Blott 6,4 kilometer lång men ändå den längsta sträckan för dagen - så får min presentation av lördagens första prövning bli.

Bortsett från det faktum att jag håller på att bomma en notangivelse inför ett vägskäl (det gick bra - men det var på håret att det blev en sen not) så flyter sträckan på bra för vår del och vi tuffar in på en fjärde tid av de femton Volvovagnar som kom till start i klassen denna dag.

Christoffer Zeijlon och Henrik Andersson från Anderstorps RC i en för året nybyggd Volvo 940 har hursomhelst mest bråttom att avverka premiärsträckan. De piskar oss med 9,5 sekunder, så det verkar inte vara några större inkörningsproblem med den bilen - bra jobbat boys.

I slutet av sträckan så upptäcker Morgan att laddningslampan har börjat lysa så det känns inte helt stabilt i kupén då vi inte vet hur länge batteriet skall klara av att förse kärran med ström. Jag beger mig ut och gör en okulärbesiktning av generatorremmen inför SS 2, men allt ser ok ut så det är bara att åka på och hoppas att det håller ihop in till service.

SS 2 Hästhagen 1 3,29 km                                           Tid på SS: 2.41,0 min

Kort sträcka på en lite sämre skogsväg som redan på första varvet har hunnit bli ordentligt slagig och studsig. Vi hoppar i mål på ännu en fjärde tid i klassen, slagna med 1,3 sekunder av sträckvinnarna Fredrik Hellman och Patrik Jakobsson från Hästveda FRC som även de kör Volvo 940.

Det verkar vara 940-modellen som gäller tänker ni kanske, men det är inte alltid fullt så enkelt. Anderstorpsekipaget med Zeijlon och Andersson får nämligen parkera efter SS 2 p.g.a. problem med växellådan som dök upp inne på sträckan. Det är bara fyrans växel som vill gå i och med två sträckor kvar innan det finns möjlighet att serva så tvingas de att ge upp. Riktigt tråkigt när konkurrenter tvingas bryta på grund av tekniska problem - men de kommer tillbaka senare under året, var så säkra.

SS 3 Svartesjöhus 1 3,44 km                                        Tid på SS: 2.49,7 min

Denna sträcka framkallar dåliga minnen hos mig då det var här inne som bilen började krångla för Rickie Borgström och mig 2008. Morgan och jag tar oss dock i mål med en nästan fullt fungerande bil (vi vet fortfarande inte om den laddar eller ej) på en tredje tid i klassen. Denna gång är det 740-modellen som regerar då Ola Schönström och Camilla Engfelt från Arlövs MC är sträcksnabbast och dänger oss med 2,2 sekunder.

SS 4 Sotemosse 1 4,59 km                                           Tid på SS: 3.10,3 min

Dagens finaste sträcka bjuder på en hård byväg som sveper fram i ett böljande och lätt kuperat åkerlandskap. Det blir ytterligare en tredje tid i klassen då Arlövs-Volvon ännu en gång är före i protokollet. Vi tappar 1,6 sekunder till dem inne på SS 4.

SERVICE - Nu får vi äntligen möjlighet att kolla upp om det blir strömavbrott eller ej framåt dagen. Multimetern ger dock ett positivt besked - generatorn laddar som den skall och vi behöver inte bekymra oss om laddningslampan fler gånger denna dag.

Såhär i halvtid kan vi konstatera att vi ligger på en tredje plats i klassen 4,6 sekunder efter Hellman/Jakobsson som leder. Schönström/Engfelt är tvåa 2,2 sekunder efter Hästveda-duon.

Det skall väl inte vara omöjligt att jaga ifatt de få sekunder som vi har upp till toppen resonerar Morgan och jag inför det andra varvet - vi får helt enkelt ta i lite extra och jaga ifatt de bilarna vi har framför oss. Taktiken blir enkel då den första uppgiften får bli att jobba in de 2,4 som vi har upp till andraplatsen för att sedan sikta vidare uppåt.

SS 5 Kullatorp 2 6,40 km                                              Tid på SS: 4.11,8 min

När vi ger oss ut på Kullatorpsträckan för andra gången denna dag så kan vi konstatera att vägen är ordentligt sönderkörd på sina ställen vilket leder till att det studsar och slår i bilen mest hela tiden. Det är i sig inget märkligt att det blir så när man åker sträckor flera gånger men denna dag grinar oturen oss i ansiktet då vi efter halva SS 5 slår i så pass hårt att avgassystemet delar sig en bit nedanför grenröret (vid mina fötter om man skall vara noga). Följden av det blir, förutom att bilen låter som en gräsklippare, att motorn tappar orken fullständigt och bilen blir väldigt slö i accelerationer.

Vi brölar i mål på en fjärde tid i klassen distanserade med 4,6 sekunder av Hellman/Jakobsson och Schönström/Engfelt som delar på sträcksegern.

SS 6 Hästhagen 2 3,29 km                                           Tid på SS: 2.38,9 min

Lätt uppgivna beger vi oss ut på den sjätte sträckan - med ett ljud a´la Briggs & Stratton på bilen och en riktigt trött spis så inser vi att någon jakt på de två i toppen är helt uteslutet, nu får fokus bli på att ta grejerna i mål utan att tappa alltför många placeringar.

Hästhagen (ja, sträckan heter så) lever upp till sitt namn då det blir en jordfräsliknande upplevelse i riktigt djupa hjulspår på väg mot sträckmålet. På ett ställe slår vi igenom så pass hårt att torkarblad med arm och allt flyger all världens väg på min sida - det var tur att det inte regnade, då hade utsikten blivit lätt grumlig kan man tänka.

Nåväl, till målet kom vi och döm om vår förvåning då tiden var den näst bästa i klassen. Firma Schönström/Engfelt var 0,5 sekunder före oss på sträckan medan övriga nog var mer rädda om bilarna och helt sonika tog det lite lugnare i svängarna.

SS 7 Svartesjöhus 2 3,44 km                                        Tid på SS: 2.49,8 min

Än så länge ingen som flåsar precis i hasorna men det går inte att vila sig i form med en bil som inte är helt kurant - det var bara på´t igen så att säga.

Även på denna sträcka lyckas vi, trots förutsättningarna, att hålla ett hyggligt tempo som räcker till ännu en tredje tid. Arlövs-Volvon är inne i ett stim och kan inkassera dagens femte sträckseger. Vi är 3,1 sekunder efter på SS 7.

SS 8 Sotemosse 2 4,59 km                                           Tid på SS: 3.09,6 min

Dagens sista sträcka var som tidigare nämnts en hård väg som därmed höll bra även andra vändan. Tredje tid i klassen på sträckan (känns mönstret igen?) delar vi denna gång med Schönström/Engfelt i 740: n. 3,8 sekunder snabbare tid noteras för Hellman/Jakobsson som därmed kniper sträcksegern.

Totaltid: 25.40,6 min

Summering: Riktigt skönt att vara igång igen efter ett längre uppehåll och det kändes särskilt trevligt att träffa alla rallykamrater igen denna soliga aprillördag - det behövdes efter en lång vinter (både solskenet och rallyfolket).

Tävlingen var den första som jag och Morgan skulle åka ihop på grus - men vi har ju haft sladd förut på varsitt håll så det var inget som direkt oroade. Efter en del strul så lyckas vi till slut befästa den tredjeplats som vi hade halvvägs in i tävlingen och det känns alltid bra att kunna prestera skapligt även när saker och ting inte fungerar hundraprocentigt.

Klassegern går denna dag till en Hästveda-Volvo som på helgerna befolkas av Fredrik Hellman och Patrik Jakobsson. På andraplatsen hittar vi en Volvo 740 med en besättning bestående av Ola Schönström och Camilla Engfelt från Arlövs MC - de kommer i mål på en sluttid som endast är 2,8 sekunder sämre än grabbarna från Hästveda. Ett stort grattis till dessa två ekipage för en stabil och snabb körning hela dagen

Morgan och jag får se oss slagna av segrarna med 13,3 sekunder, men med en marginal på 14,6 sekunder ner till fyrorna så blev det som väl var aldrig så dramatiskt som vi befarade när bilen började gå illa.

Dagen hade förvisso känts betydligt roligare om vi hade haft möjlighet att få jaga de framförvarande på lika villkor - men sådan är rallysporten och nästa gång kanske någon av dem drabbas av problem. Det är hur som helst inget att hänga läpp för då det kommer att finnas möjlighet till många täta fighter hela året - det ser vi fram emot med glädje.

Närmast går vi i funderingar på att eventuellt åka till Gotland och tävla med den Volvo 940 som Morgan håller på att bygga ihop - men det är inte säkert att vi hinner med det då bilen måste in på en registreringsbesiktning samt även en vanlig besiktning innan den kan tas i bruk för tävlingsverksamhet.

Blir det inte en tripp till Gotland så blir det i vilket fall som helst en sladd eller två i skogarna runt Kisa den 25: e april då Ydre MK inbjuder till Sverigeseriens första sommartävling för året. Ses vi inte innan så kanske vi syns vid Tolvmannabacken i Kisa.

Ha det gott fram till dess.

//Henke Bäck